Bokens omslag och titel väcker mycket känsla enligt mig. Redan efter att ha läst titeln "Ondskan" så får man känslan av att boken kommer att handla om orättvisor i samhället och generellt sätt livet. Omslaget är en aning suddigt, det ger mig känslan av mystik. Samt så finns det fyra personer med på omslaget. En av dem blir nertryckt av de andra. Det gav mig uppfattningen av att boken antagligen kommer att handla om mobbning och grymhet bland människor.

 

I början av boken är det mycket beskrivningar. Man får verkligen komma in i Eriks perspektiv. Samt så upplever 1950-talet i Sverige och hur samhället såg ut. Redan nu i början av boken tycker jag att handlingen är väldigt intressant men ändå ganska grym. Eftersom jag är en person som känner mycket sympati så blev jag påverkad av sakerna som Jan Guillou skrev. Speciellt det faktum att Erik blev slagen av sin far på ett grymt sätt pga. onödiga grejer som t.ex. att han råkar spilla på bordet. Självklart så borde han inte blivit slagen alls. Sättet som Jan beskrev händelserna och straffen på fick mig också att tänka till. Det faktum att Erik tyckte att 25 raps med klädesborstens baksida var ett lindrigt straff är fruktansvärt! Men det visar hur samhället såg ut så och att det var många barn som hade det så, och vissa som fortfarande har det idag.

 

Språket i boken är inte för svårt. Det är anpassat så att både ungdomar och vuxna kan läsa det. Samt så är jag ganska van vid att läsa vuxen böcker. Sättet som Jan skriver på är väldigt fyndigt. Eftersom han beskriver allt väldigt noggrant samtidigt som han inte tråkar ut läsaren. Vissa författare beskriver antigen alldeles för mycket och man som läsare tappar intresset, eller så beskriver de nästan inte alls och man ser ingen helhet framför sig. Det tycker jag är väldigt bra.  

 

Erik bli slagen dagligen och visar inga känslor varken i hemmet eller i skolan. Erik är en person som har tidigt fått lära sig den hårda vägen. Han har ingen trygghet hemma och söker bekräftelse hos sina vänner. Han bygger även upp en attityd som ska skydda honom ifrån all de onda. Men han är egentligen väldigt rädd inombords. Erik får större problem i skolan eftersom han inte får kärlek hemma, så han uttrycker sina åsikter genom våld. Hans sadistiske far tycker om att slå honom, med diverse ”våldsinstrument”. Han använder bl.a. en hundpiska med en liten metallbit i änden, så att Eriks hud rivs upp. Samt så slår han honom med klädesborsten.

Han får mycket stryck varje dag av sin far och Erik vill inte slå tillbaka .Jag tror det är för att han ändå har repekt för sin pappa. Eftersom det ändå är hans pappa. Men i skolan är Erik den tuffaste och starkaste killen, han är även ledare för ett gäng .Erik försöker hela tiden slippa att bråka men han tvingas alltid på sätt och vis att använda våld.

 

Hittills så har boken väckt mycket tankar och känslor inom mig. Det ska bli kul att fortsätta läsa boken och få nya tankar och uppfattningar om den.

 

Edwina 9A